I paradisets lustgård, under kunskapens träd, fanns en rosenhäck. Där, i den första rosen, föddes en fågel. Hans flykt var som ljusets, skön var hans färg och härlig hans sång.

Men då Eva plockade kunskapens frukt, då hon och Adam jagades bort från paradisets lustgård, föll från den straffande ängelns flammande svärd en gnista i fågelns bo och antände det. Fågeln dog i lågorna, men ur det röda ägget flög en ny, den enda, den alltid enda fågel Fenix. Sägnen förtäljer att han bygger och bor i Arabien och att han var hundrade år bränner upp sig själv i sitt bo, varpå en ny Fenix, den enda i världen, flyger ut ur det röda ägget.

Fågeln fladdrar omkring oss, snabb som ljuset, med vackra färger och härlig sång. Då mamman sitter vid barnets vagga, är han vid huvudkudden och slår med vingarna en gloria kring barnets huvud. Han flyger genom glädjens rum, och det är solglans där inne, det doftar av violer.

Men fågel Fenix är inte enbart Arabiens fågel. Han svävar i norrskensflammor på Lapplands isslätter. Han hoppar bland de gula blommorna under Grönlands korta sommar. Under Faluns kopparklippor och i Englands kolgruvor flyger han, som en fjäril med stoft på vingen, över psalmboken i den fromma arbetarens händer. Han seglar på blombladet nerför flodens heliga vatten, och flickans ögon lyser vid hans åsyn.

Fågel Fenix! Känner du inte igen honom, paradisets fågel, sångens heliga svan? På kärran sitter han som en sladdrande korp och slår med de svarta dräggbesmorda vingarna. Över Islands harpa glider svanens röda, klingande näbb. På poetens skuldra sitter han som en korp och viskar honom i örat: odödlighet. Han flyger vid sångarfesten genom riddarsalen.

Fågel Fenix! Känner du inte igen honom? Han sjunger för dig nationalsången, och du kysser fjädern, som faller från hans vinge. Han kommer i paradisglans, och du vänder dig kanske bort mot sparven, som sitter med bokguld på vingarna.

Paradisets fågel, förnyad varje århundrade, född i lågor, död i lågor, din bild, infattad i guld, hänger i de rikas salar. Själv flyger du ofta vilsen och ensam — en sägen blott: Fågel Fenix i Arabien!

I paradisets lustgård, då du föddes under kunskapens träd, i den första rosen, kysste dig vår herre och gav dig ditt rätta namn — Poesin.