Modig liten båt

Bibi var en liten blå båt. Natten var mild. Månen var rund och ljus. Bibi ville ha ett litet äventyr. "Jag är modig," sa Bibi. "Jag kan åka. Jag kan se."

Dot ankan hoppade in. "Kvack, kvack. Jag följer också med," sa Dot. Gus måsen flög ovanför. "Sväva, sväva. Jag ska vägleda," sa Gus. "Vi är modiga. Vi är snälla. Vi går långsamt. Vi går säkert," sa de.

Vattnet gick svisch-svasch. Bibi gick bob-bob-bob. Årorna gick dipp, dipp, dipp. "Ro, ro, ro," sjöng Dot. Stjärnorna bildade ett silverstråk. Månen skapade en sömnig väg av ljus.

De passerade höga gröna vass. En liten fisk tittade fram. "Hej, lilla du," sa Bibi. En blyg krabba vinkade med en liten klo. "Hej, hej," sa Dot. Fyren på den avlägsna ön blinkade. Blink, blink. "Vi kan klara det," sa Gus.

De nådde en sandig kurva. Sanden var varm och gyllene. De hittade ett slätt skal och ett rött löv. De lyssnade på vågorna. Shhh, shhh, shhh.

"Det är dags att åka hem," sa Bibi. "Ja," sa Dot. "Ja," sa Gus. Tillbaka åkte de. Dipp, dipp, dipp. Bob, bob, bob. Svisch, svasch, shhh.

Hamnen var tyst. Himlen var ett stort täcke. Stjärnorna blinkade. Månen gäspade. "Vi var modiga. Vi var snälla," sa Bibi. "Vi är hemma." Dot kröp ihop i båten. Gus stoppade in sina vingar. God natt, lilla båt. God natt, modiga vänner. God natt, milda hav.