De tolv dansande prinsessorna

Bröderna Grimm
-
Inga betyg
5 min

Det var en gång en kung som hade tolv vackra döttrar. De sov i tolv sängar som stod i samma rum. När de gick och lade sig och sov stängdes och låstes dörren, men varje morgon fann man att deras skor var slitna, som om de varit och dansat hela natten. Men ingen kunde komma på hur det hade gått till, eller var de varit.

Kungen tillkännagav då att den som kunde lista ut var prinsessorna dansade om natten skulle få tillfälle att fria till den han gillade mest. Men den som försökte och misslyckades efter tre dagar och tre nätter skulle slängas i fängelse.

En prins dök snart upp. På kvällen fick han ett rum bredvid prinsessornas rum. Dörren lämnades öppen. Där skulle han sitta och titta och se var de tog vägen på natten när de dansade. Men prinsen somnade snart och på morgonen kunde han se på skorna att de varit och dansat. Samma sak hände andra och tredje dagen, och prinsen kastades i fängelsehålan.

Efter prinsen kom det flera andra, men de somnade också varje natt, och slängdes också i fängelsehålan.

Nu var det samtidigt så att gammal pensionerad soldat passerade genom det land där kungen regerade. Och när han vandrade genom skogen träffade han en gammal kvinna som frågade honom var han skulle.

'Jag vet knappt var jag är på väg eller vad jag behöver göra', sa den gamla soldaten, 'men jag skulle nog gärna vilja veta var det är prinsessorna dansar, och då kanske jag kunde bli kung'.

'Nåväl, det är inte så svårt', sa den gamla damen. 'Se bara till att inte dricka något av vinet de serverar dig på kvällen, och så snart hon lämnar dig så låtsas du sova'.

Sen gav honom honom en mantel.

'Så snart du tar på dig den här manteln blir du osynlig. Då kan du följa efter prinsessorna utan att bli upptäckt'. När soldaten hade hört dessa goda råd bestämde han sig för att ge det ett försök, och gick till kungen och anmälde sig redo för uppgiften.

Han blev lika väl behandlad som de andra hade blivit. Kungen beordrade att han skulle ges de vackraste kungliga kläderna, och när kvällen kom leddes han till den yttre kammaren. Just då han skulle gå och lägga sig kom den äldsta av prinsessorna till honom och gav honom ett glas vin. Men soldaten hällde i hemlighet ut det, och var noga med att inte dricka en endaste droppe. Sen la han sig på sängen och låtsades sova, och snarkade högt. När de tolv prinsessorna hörde honom snarka skrattade de hjärtligt.

'Den här soldaten kunde ha gjort något smartare än att hamna i fängelsehålan på det här sättet', sa den äldsta prinsessan. Sen reste alla prinsessorna på sig och satte på sig sina fina kläder och skor, och hoppade och skuttade runt som om de var angelägna om att få börja dansa. Men den yngsta sa:

'Jag vet inte varför men medan ni är så glada känner jag mig orolig. Jag tror något oturligt kommer drabba oss.'

'Äsch', sa den äldsta. 'Du är alltid orolig. Har du glömt hur många prinsar som redan vaktat oss förgäves? Den här soldaten hade sovit djupt även om jag inte gett honom sömnmedel i vinet'.

När alla prinsessorna var klara gick de och tittade på soldaten, men han snarkade vidare och rörde varken på händer eller fötter, så de trodde att allt var lugnt. Den äldsta prinsessan gick upp till hennes egen säng och klappade i händerna, och då sjönk sängen ner i golvet och en lönndörr öppnade sig. Soldaten såg hur de gick ner en efter en. Han tänkte att han inte hade någon tid att förlora och skyndade sig att sätta på sig manteln och kasta sig ner efter dem, men mitt i trappen råkade han trampa på den yngsta prinsessans klänning.

'Någon tog tag i min klänning!' utbrast den yngsta.

'Var inte fånig, det är bara en spik i väggen' sa den äldsta.

Sen gick alla ner, och längst ner fanns en fantastisk skog av träd med löv av silver som glänste och glittrade vackert. Soldaten ville ta med sig en liten souvenir från platsen och bröt av en liten gren, och det kom ett högt oväsen från trädet. Då blev den yngsta prinsessan orolig igen.

'Nu är jag säker på att det är något som inte stämmer. Hörde ni inte det där höga oljudet? Det har aldrig hänt förut', sa hon.

Men den äldsta skakade på huvudet. 'Det är bara våra prinsar, som jublar över att vi har kommit'

Efter att ha passerat flera sådana vackra skogar där löven var än av guld, än av diamanter, kom de till en liten sjö där det låg tolv små båtar. Och i varje båt satt en stilig prins, och de verkade som att de väntade på prinsessorna.

En prinsessa steg i varje båt, och soldaten klev ner i samma båt som den yngsta prinsessan. Medan de rodde över sjön sa prinsen som satt i båten med den yngsta prinsessan och soldaten att 'jag vet inte var det är, men jag ror med all min kraft och det går inte lika fort som det brukar, och jag är väldigt trött, båten verkar väldigt tung idag'. 'Det är bara värmen', sa prinsessan. 'Det är väldigt varmt idag'.

På andra sidan sjön stod ett vackert upplyst slott, från vilket det kom musik av tuba och trumpet. Där klev de alla i land och gick in i slottet, och varje prins dansade med sin prinsessa. Och soldaten, som hela tiden var osynlig, dansade med dem också. Och vid varje tillfälle en prinsessa fick ett glas vin ställt bredvid sig drack han upp det, så att när prinsessan skulle ta en klunk så var glaset redan tomt. Det här gjorde den ynsta prinsessan orolig igen, men som vanligt så tystade hennes äldre syster henne. Dansen pågick till klockan tre på morgonen, och då var alla skorna utslitna, så att de blev tvungna att lämna slottet. Prinsarna rodde dem åter över sjön, men den här gången åkte soldaten med den äldsta prinsessan. Och när de nått stranden tog prinsessorna farväl av prinsarna, och lovade att komma åter nästa natt.

När de kom till trappan sprang soldaten före alla prinsessorna till sin vaktpost, där han tog av sig manteln så att han åter syntes och låtsades sova. De trötta prinsessorna kom långsamt uppför trappan, och när de såg honom sitta där sa de att 'allt är lugnt' och så gick de och lade sig och sov. Nästa morgon sa soldaten ingenting om vad som inträffat, utan följde med en andra och en tredje natt för att bevittna den magiska dansen. Tredje natten tog han dock med sig en gyllene bägare som en bevis på var han hade varit.

Nästföljande morgon kom kungen och sade att det var dags för soldaten att berätta var prinsessorna dansade om natten. Och soldaten visade den gyllene bägaren och kvisten med silverlöv han tagit med sig från underjorden, och berättade om hur prinsessorna färdades över underjordiska sjöar och dansade i underjordiska slott. Och då kungen frågade prinsessorna om detta var sant erkände de alltsammans.

'Nåväl, då ska du få fria till en av prinsessorna om du vill', sa kungen.

'Tja, jag är inte direkt ung, så jag får nog fria till den äldsta', svarade soldaten.

Och den äldsta prinsessan blev förtjust över soldatens skicklighet och tackade ja, och soldaten blev så småningom kung över landet, precis som han hade sagt till den gamla damen han mötte i skogen.

Slut

Betygsätt sagan

Mer av Bröderna Grimm